Om hon var en kille skulle jag vara kär i henne

 

Evelina Lindahl på Umeå teaterförening mailade och föreslog att jag skulle skriva något på min blogg med anledning av Ögonblicksteaterns kommande föreställning Om hon var en kille skulle jag vara kär i henne.

Jag har inte sett föreställningen och var först undrande- vad kan jag tillföra? Men efter att ha sett blänkaren på hemsidan kommer plötsligt minnen från tonårstiden.  Som tjejerna på bilden låg också jag och Stewart i var sin säng. Vi var jättekåta, delade  längtan efter tjejer. Han hade tjejtycke och var försigkommen. Jag var blyg och försiktig. Vi hade en fin vänskap, Stewart och jag. När han åkte var jag sorgsen på ett sätt som bara motsvaras av mina djupaste kärlekssorger. Att en vän kan vara kär förstår jag bäst genom att tänka på hur det kändes att förlora honom.

Vad det här har med Psykologi för demokrati att göra, det får du själv komma på.

Ska nog försöka komma iväg och se den här föreställningen i alla fall. Den är nog inte bara för tjejer som jag först trodde.

Se den du också!