Inte som vi!

Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism

Inte som vi!

Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism

Av författaren och psykoanalytikern Tomas Böhm


”Vi är främlingar därför att vi inte känner varandra. Om jag följer med dig så lär vi känna varandra, och då är vi inte främlingar längre.”

Med det citatet ur musikalen Zorba inleds  Inte som vi! Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism. Förståelsen som skyddar blir central. Den som skyddar mot att människor sluter sej mot varandra i hat och extrema ställningstaganden.

1993 då boken kom ut satt Ny Demokrati i Sveriges riksdag. De främlingsfientliga rösterna i landet hade gjort sej hörda allt mer. Gellert Tamas beskriver i Lasermannen det politiska Sverige under den aktuella tiden. Ett annat främlingsfientligt parti, Sverigedemokraterna, är nu på den politiska arenan och Anders Behring Breiviks fruktansvärda illdåd på Utøya och i Oslo påminner om att Böhms analys är lika aktuell nu som då. Humanism och respekt för allas lika värde och mänskliga rättigheter kommer alltid att behöva försvaras. *

Böhm tar utgångspunkt i nazismen och dess angrepp på judarna, men han är mycket tydlig med att de psykologiska mekanismerna är likartade  i all främlingsfientlighet och rasism.Han går inte i överförenklingens fälla utan har förmåga att se och beskriva samspelet mellan skeenden på olika nivåer. Redan tidigt i boken markerar han detta samspel. ”Den här boken handlar till stor del om vanliga människor …… En del har ett inbyggt skydd  genom kunskaper, eller genom sin bakgrund av kärleksfulla, goda erfarenheter, som gör att man automatiskt känner igen och tar avstånd från mänsklig ondska, i alla dess former. Men vissa är sämre skyddade och behöver inte ens den samhälleliga frestelsen i särskilt stor utsträckning för att leva ut sitt hat.”

Boken inleds med ett avsnitt som beskriver hur föreställningar och fördomar uppstår och påverkar vårt vardagliga  liv. Värderingar och förhållningssätt förklaras och beskrivs. Böhm ger här kunskaper som  kan användas för att ifrågasätta  det som kan verka alldagligt och harmlöst –  vardagsrasism som vi kan påverka i hem, skola och på arbetsplatser.

Birgitta, ämneslärare på gymnasiet ger sin syn på hur hon verkat förebyggande. Hon har insett att det handlar om att lära känna.  Killarna i klassen vädrar unkna rasistiska värderingar men gör undantag för dem som de känner.  ”Det är ju han bara och han är OK, en schysst kille”. Genom att läsa högt  för sina elever bidrar hon till att vidga  referensramar och skapa underlag för reflektion.

”De här ungdomarna behöver inga högtravande diskussioner, de behöver högläsning av skönlitteratur, för att kunna utveckla och ge utrymme  för berikande motstridigheter i sin inre värld! Och de tycks förstå det själva när hon läser för dem.”

Böhm refererar till psykoanalytikern Melanie Klein  och bygger delvis sin analys på hennes teorier där bland annat den s.k. schizo-paranoida positionen är en viktig del. Psyket är kluvet i en ”frisk”, till synes välanpassad del, medan hatet levs ut  i den dolda sidan.  Dessa två system kan leva sida vid sida inom en människa utom räckhåll för medveten reflektion.

Den massivt och öppet fientliga personen behöver inte mycket yttre tryck för att hatet skall utlösas. Böhm menar att det inte rör sej om en psykos  Istället hålls psyket ihop  under förutsättning att  projektioner kan läcka ut i den avskilda delen. Hatet måste ut, det kan inte tas tillbaka. Nyansering kan inte ske.  Böhm beskriver också hur och varför extrema ideologier som t.ex. nazismen särskilt tilltalar denna typ av psyke. Det handlar bland annat om besattheten av makt och överläge.

I augusti 2012 avslutades rättegången mot Anders Behring Breivik, som dömdes till ett straff som troligen innebär att han kommer att förbli inspärrad på livstid. Hans psykiska status var central och avgörande för påföljden. Den viktigaste var frågan om han handlat under inflytande av psykos eller ej. Böhms diskussion om dessa frågor är klargörande. Den kan rekommenderas för alla som vill förstå mera av den diskussion som fördes inom rättspsykiatrin i samband med utredningen av Breivik.

Böhm beskriver tre huvudgrupper av personer med främlingsfientlighet och rasism:

Öppet, massivt fientliga personer med psykopatiliknande drag och perversa schizo – paranoida tankesystem.
Den intellektuella stödtruppen.
Latenta rasistiska medlöpare.

I intervjun med den unge Frans, tidigare anknuten till VAM, beskriver Böhm några viktiga positiva och negativa faktorer. Han menar att avsaknaden av viktiga vuxna är en av de viktigaste orsakerna till en urspårad  utveckling. Istället för vuxna som bryr sej om och kanske ger en god och realistisk bild av vad det egna landet står för, identifierar killen sej med extrema förebilder. För att han ska kunna lämna extremismen och utvecklas till en icke-rasistisk personlighet  behövs att han får ihop sej till en enda person. ”Jag-när-jag-är-med-gänget” och ”jag-när-jag-är-med-tjejen” är då inte två olika utan hänger ihop.  Att få andra vyer än det snävt lokala genom  att komma ut och se och möta andra människor och kulturer är också viktigt.

För att förstå hur människor kan tränas att begå grymheter  hänvisar Böhm till en artikel av Marita Lindbom-Jacobson i Psykologtidningen  som beskriver hur grekiska torterare genomgick systematisk träning att radera sin mänsklighet för att förberedas att begå omänskliga grymheter. Bland annat innebar övningarna en indoktrinering i fascistoida värderingar. Någon särskild rasteori var inte nödvändig, det räckte med att makt ger rätt, att människor är ”….högre eller lägre, värdefulla eller värdelösa, överlevnadsvärdiga eller utrotningsbara….”. Marita Lindbom-Jacobson har även skrivit en redogörelse för förövarens perspektiv med utgångspunkt i Costa Gavras film Music Box, Skuggor ur det förflutna.

Man påminns i detta sammanhang om hur Breivik insåg att han måste träna sej mentalt för att bli kapabel att komma över spärren att döda.

Böhm ställer frågan om varför vissa är mera mottagliga än andra ”…för torterarutbildning (och att söka upp denna utbildning), för rasistiska handlingar, för huliganism vid fotbollsmatcher, och för nazism. (Läs mera här om ”De rasande”.)  Jag rekommenderar alla inklusive terrorexperter och poliser att läsa till exempel  Gellert Tamas bok Lasermannen. Kännedomen och förståelsen  om den extremistiske personens psyke är oundgänglig för den som vill identifiera näste förövare.

Boken Inte som vi! rekommenderas  för alla som vill fördjupa förståelsen för extremismens psykologi.

En detalj: Jag är kritisk  till att Böhm använder sej av Kleins spädbarnspsykologi som saknar vetenskaplig förankring, men eftersom Kleins beskrivning av det vuxna psykets splittring i många stycken är träffande, köper jag ändå Böhms tillämpningar på rasism och främlingsfientlighet.

Källor och fler lästips: 

 

Bjurwald, Lisa. Europas skam. Rasister på frammarsch. Natur och Kultur, 2011.

Böhm, Tomas. Inte som vi! Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism. Stockholm: Natur och Kultur, 1993.

Tamas, Gellert. Lasermannen En berättelse om Sverige. Stockhom: Ordfront förlag, 2004.

Beatrice Ask, Birgitta Olsson, Fredrik Reinfeldt. DN.SE. [Online] den 05 08 2011. [Citat: den 08 08 2011.] http://www.dn.se/debatt/nationell-handlingsplan-ska-forebygga-extremism.

Klein, Melanie. Kärlek, skuld och gottgörelse. Melanie Klein i urval och med introduktioner av Ludvig Igra och Lars Sjögren. Natur och Kultur, 1988.

Lindbom-Jacobson, Marika. Torteraren. Psykologtidningen . 1992, Vol. 9.

Lindbom-Jacobson, Marika. Förövarens perspektiv. I: Roger Fjellström och Stephen Fruitman. Sidor av förintelsen. Studentlitteratur, 2000

*Regeringens förslag till åtgärder 2011:  http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Handlingsplan-for-att-varna-de_GZ0344/?text=true

 

TEMAN MED TEXTER

  • Demokrati
  • Empati
  • Etik och moral
  • Fördomar
  • Främlingsfientlighet och rasism
  • Historia
  • Identitet
  • Kultur
  • Litteratur
  • Människans natur
  • Mänskliga villkor och rättigheter
  • Media
  • Mobbning
  • Ondska
  • Politik
  • Politikeryrket
  • Politisk extremism
  • Politiska biografier
  • Revolutionens psykologi
  • Samhällskritik
  • Samhällsnormer
  • Skola
  • Skola och demokrati
  • Tillit
  • ANSLAGSTAVLA

    Storebror ser dig


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Den solidariska genen


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Arbeta med våld


    Länk: http://demokratinsps...

     
     
    Logga in