TEMAN MED TEXTER

  • Demokrati
  • Empati
  • Etik och moral
  • Fördomar
  • Främlingsfientlighet och rasism
  • Historia
  • Identitet
  • Kultur
  • Litteratur
  • Människans natur
  • Mänskliga villkor och rättigheter
  • Media
  • Mobbning
  • Ondska
  • Politik
  • Politikeryrket
  • Politisk extremism
  • Politiska biografier
  • Revolutionens psykologi
  • Samhällskritik
  • Samhällsnormer
  • Skola
  • Skola och demokrati
  • Tillit
  • ANSLAGSTAVLA

    Storebror ser dig


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Den solidariska genen


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Arbeta med våld


    Länk: http://demokratinsps...

     
    3 Jul

    Anna Kinberg Batra i Almedalen

    Anna Kinberg Batra Almedalen

    Händernas position fick mej att tänka på en romanssångerska. Anna Kinberg Batras kontrollerade stil kan bäst sammanfattas med hjälp av bilden ovan. Hon verkar säga tyst till sej själv: ”Flaxa inte med händerna som Annie och Ebba. Jag är en blivande statminister och då duger det inte att vifta hur som helst.”

    Klänningen, i en blåfärg som nu börjar bli så vanlig att jag kommer att börja kalla den politikerblått, avslöjade trendigt vältränade överarmar.

    Anna Kinberg Batra talade i den avmätta stil som vi nu börjar vänja oss vid. Hon höll sej ofta till manus, vilket ibland försvårade publikkontakten. Som alla talare var hon bäst utan papperen.

    Och plötsligt börjar hon fnittra! Kanske någon hade ropat något roligt, någon som ville påminna henne om något. Kittlar henne litet. Som om hon inte tar sej själv på allvar några sekunder. Kanske vill hon lätta upp, får draghjälp av någon. Eller tänk om det bara spontant kommer fram en lättare och roligare sida? Vad vet jag, men det vore kul.

    Hennes tal handlade om jobben, framförallt ”det första jobbet”, som hon säkert sade tjugo gånger.  (Hur kul kan det vara att stå och tjata på det sättet. Medietränare, tänk på era kunders mentala hälsa!) Men när hon talade om sitt första egna jobb var hon engagerad och verkade nästan längta efter tillvaron i en sommarkiosk. Att få använda armmusklerna till att bära kartonger.

    Det gick inte att ta miste på hennes äkthet i frågan om att människor ska få sitt första jobb. Det gäller ju inte bara unga, utan också de som sökt sej till Sverige. Men motsägsefullt och med en svepande generalisering talade hon sedan om ”dom som inte jobbar” – som andra politiker vill höja bidrag för. I mina öron låter det som en gammal fördom att det finns de som inte vill jobba. Sånt stryker hon medhårs, liksom vissa främlingsfientliga strömningar när hon talar om otrygghet och missförhållande för människor i det som nu med ett nytt uttryck kallas för ”nya utanförskapet”. Medveten om risken för generaliseringar, tar hon sedan tillbaks –  ”Det gäller inte alla”. Men några av hennes  formuleringar lät ändå som avsedda för att avhålla en del moderater från att gå över till Sd.

    När det gäller Nato var det inte fråga om om utan när vi skall anslutas. Vad som skulle vara ”när” framgick dock inte. Plakatpolitik.

    ”Stefan Löfven har ingen jobbagenda – han har en jobbig agenda!” Ha, ha, David Batra:  Kandiderar du för en ministerpost – rolighetsminister?

     

    Anders Fagerlund


     
    Logga in