TEMAN MED TEXTER

  • Demokrati
  • Empati
  • Etik och moral
  • Fördomar
  • Främlingsfientlighet och rasism
  • Historia
  • Identitet
  • Kultur
  • Litteratur
  • Människans natur
  • Mänskliga villkor och rättigheter
  • Media
  • Mobbning
  • Ondska
  • Politik
  • Politikeryrket
  • Politisk extremism
  • Politiska biografier
  • Revolutionens psykologi
  • Samhällskritik
  • Samhällsnormer
  • Skola
  • Skola och demokrati
  • Tillit
  • ANSLAGSTAVLA

    Storebror ser dig


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Den solidariska genen


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Arbeta med våld


    Länk: http://demokratinsps...

     
    23 Nov

    Gruvnäring och motstånd

    Gruvnäring och motstånd

    Från vänster: Dick Forslund, Marie Persson, Rebecka Jalvemyr, Miriam 
    Del Rosio Chuchuca
    
    

    Under ett seminarium på MRdagarna i Umeå belystes hot mot urbefolkningars mänskliga rättigheter i samband med gruvnäring. Det var lätt att se vad som förenar över gränserna. Dagens konflikter i Sverige liknar det som sker världen över.

    Rebecka Jalvemyr, kanslichef på FIAN Sverige inledde med en översikt. Över hela världen står jobb, tillväxt och vinstintressen emot mänskliga rättigheter som tillgång till jord, vatten, arbete eller kulturella och religiösa rättigheter. Protester och försök till organiserat motstånd kriminaliseras ofta. Repressiva lagar införs. Aktivister kan fängslas och mördas. Trots att mänskliga rättigheter är internationell lag, behandlas de mera som rekommendationer som inte behöver följas. ILO 169, Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, har ännu inte ratificerats av Sverige.

    Se:/Uttalande om ILO 169 av företrädare för Socialdemokraterna inför valet 2014./

    FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter är inte bindande enligt internationell rätt. Många länder, som USA och Canada är emot bindande regelverk.

    Rebecka Jalvemyr

    Miriam Del Rosio Chuchuca, aktivist från Federation of  Farming Organizations of Azuay, Equador berättade om det starka folkliga motståndet till brytning av guld i Kimsakocha, Azuayprovinsen. Det är framförallt kvinnor som kämpar emot den förstörelse av naturresurser som kommer att uppstå om planerna sätts i verket vid den vackra sjön och de våtmarksområden som ligger 3500 – 3900 meter över havet i Anderna.  Människorna lever av jordbruk och boskapsskötsel med en omfattande mjölkproduktion. Växtproduktion är till större delen för eget bruk med odling av majs och potatis. Gruvbolagets planer är att öppna ett gigantiskt dagbrott för utvinning på mark som Miriam besksriver som ”där floden föds”- vattnets ursprung. Myndigheter och bolag talar om en ansvarsfull gruva, men få av alla som riskerar att drabbas tror på sådana utfästelser. Protester har kriminaliserats, ledare förföljts och kallas terrorister, sabotörer och upprorsmakare. Polis och militär har satts in och det har förekommit arresteringar. Några riskerar långa fängelsestraff.  Men Miriam Del Rosio Chuchuca låter ändå hoppfull: ”Vi kvinnor är starka, vi finns alltid längst fram i ledet. Vi är tusentals”.  ”Vattnet säljer man inte, det skyddar man”, säger hon. En egen folkomröstning gav 96 procent nej till gruva.

    Miriam Del Rosio Chuchuca

    Också i Sverige finns starkt motstånd mot gruvplaner. I Västerbotten planerar företaget Nickelmountain en nickelgruva i Rönnbäck. Marie Persson, ortsbo och företagare, talade i egenskap av ledare för föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen,Tärnaby, en del av Urbergsgruppen. Hon beskrev de befarade konsekvenserna för natur och kultur. Liksom i Azuay handlar det om ett mycket stort dagbrott. Rönnbäck är del av ett större traditionellt samiskt område där ett hundratal samer lever och verkar. Gruvan skulle äventyra samisk kultur och omöjliggöra rennäring. Asbest i berggrunden skapar miljörisker, liksom avfallshanteringen och den stora trafik som en gruva skulle kräva. I området finns flera rödlistade arter. Marie Persson säger att gruvan hotar livet med naturen, mat, jakt och fiske. Även turismen skulle bli starkt försvårad av ett dagbrott med dess öppna sår i naturen. Ett av kraven från de organisationer som Marie Persson företräder är ett stopp för all gruvplanering i avvaktan på resultat av förhandlingarna om en Nordisk samekonvention.

    Marie Persson

    Innan avslutande diskussion och frågestund berättade Dick Forslund, ekonom, forskare och utbildare på Alternative Information and Development Centre, AIDC om situationen för sydafrikanska gruvarbetare. 80 procent av världens platina utvinns i Sydafrika under utarmning av naturresureser och strider om land. Människor som tidigare levt av självhushåll  tvingas på reträtt. Arbete i gruvorna sker under usla villkor. 2012 utbröt ett stort uppror bland gruvarbetare. Efter en massaker då 34 arbetare dödades, utbröt en mycket stor strejk. Forslunds organisation är med och arbetar för drägliga arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och drägliga löner.

    Dick Forslund

     

    Anders Fagerlund


     
    Logga in