TEMAN MED TEXTER

  • Demokrati
  • Empati
  • Etik och moral
  • Fördomar
  • Främlingsfientlighet och rasism
  • Historia
  • Identitet
  • Kultur
  • Litteratur
  • Människans natur
  • Mänskliga villkor och rättigheter
  • Media
  • Mobbning
  • Ondska
  • Politik
  • Politikeryrket
  • Politisk extremism
  • Politiska biografier
  • Revolutionens psykologi
  • Samhällskritik
  • Samhällsnormer
  • Skola
  • Skola och demokrati
  • Tillit
  • ANSLAGSTAVLA

    Storebror ser dig


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Den solidariska genen


    Länk: http://demokratinsps...

     
    Arbeta med våld


    Länk: http://demokratinsps...

     
    1 Okt

    Kulturarvet diskuterades till toner av psalmer

    Namnlös

     

    På Västerbottens museum samlades en panel bestående av Ulrika Grubbström från muséet, Anahita Ghazinezam, skribent och debattör, samt Qaisar Mahmood från Riksantikvarieämbetet. Temat var vårt kulturarv, hur det ska definieras och för vem finns det till?

    Ulrika Grubbström ser kulturarvet som något relativt och flytande som ständigt måste ifrågasättas. Hon tror inte på att definiera platser eller föremål som naglar fast.

    Anahita Ghazinezam ifrågasatte också begreppet kulturarv och ville göra upp med det traditionella. Till exempel hemslöjden och dess ”träknivar” som fick stå som symbol för något som hon vill ifrågasätta. Hon gjorde sej även till tolk för en skeptisk historiesyn och menar att mycket av det som kallas för ”kulturarv” blir exkluderande, innefattar bara vissa. Hon kunde också  se historien som ett upprepande av oförrätter och frågade –  behöver vi verkligen historien?

    Qaisar Mahmood ville se kulturavet från ett maktpespektiv och menade att om han som företrädare för ett ämbetsverk inte erkänner att han har makt att definiera vad som ska satsas på och däremed också ger en definition, kommer det att göras av andra. Han ville lyfta fram begreppet ”kulturarva”, ett verb, som markerar att traditon handlar om något människor gör hela tiden. Människan skapar mening genom att strukturera sin upplevelse av tillvaron i tid och rum. Platsen är viktig, men också tid. Vi förstår skeende i dåtid, nutid och framtid. Om man tolkar kulturarvet på detta sätt menar han att vi kan  komma bort  från en statisk syn på vad som ska bevaras.

    Frågor från publiken handlade bland annat om hur det samiska kulturavet kan komma till sin rätt.

    Flera, både i panel och publik ifrågasatte också hur den samiska kulturen har kommit att utnyttjas i marknadsföringssyfte.

    Frida Hyvönen sjöng några psalmer, inspirerad av sin mormor. Hon spelade på tramporgel och vi var några i publiken som kände oss inkluderade. Andra säkert inte. Så fick det vara.

     

    Anders Fagerlund


     
    Logga in