Vassa stenar. Skillnad på cyklistliv och bilistliv?

 20140528_203255[1]

Inte långt från mitt hem finns en trafikplats, ny och fin. Som det brukar vara snurrar biltrafiken ovanför gångare och cyklister – allt för effektiv framkomlighet och säkerhet. I viss mån har även skönheten beaktats med planteringar och designade stråk. Välplanerat och genomtänkt. Men vänta – hur var tänkt med den som trillar? Det visar sej vara en enorm skillnad beroende på om du är cyklist eller om du är bilist vid en avåkning. Bilisten i sitt plåtskal med krockkuddar möts av detta om hen oturligtvis far i diket:

20140528_203036[1]

20140528_203101[1]

Ser väl okej ut? Mjukt och bra eller hur? Och om du är cyklist? Jo, detta:

20140528_202917[1]

Mjukt och bra, jo tjena! Nu har jag gått länge och väntat, tänkt det bästa: “Det kommer säkert ett lager matjord snart.” Men icket! Det är tydligen meningen att den passiva säkerheten ska cyklisten stå för själv genom att ständigt bära den hjälm som trafikanterna däruppe i sina bilar slipper.

Skärpning, ni som bygger trafikstråken! Var vänliga och tänk på allas säkerhet!

20140528_202858[1]

Norrland – gå samman och rätta till bilden!

DSCN0785

Foto: anders fagerlund

 

Benny Karlsson skriver i dagens VK om Norrlandsbilden. Han har varit på bjudning hos landshövding Magdalena Andersson och träffat folk som har något att säga om Norrland och mediebilden av vår landsända. Debatten tycks ha handlat om mer eller mindre lyckade enskildheter som knappast ger en rättvisande bild till resten av världen.

Och vad kan man vänta av marknadsföring och kulturella uttryck för just – enskildheter? En exotiserad bild av till exempel Umeå skapar kanske visst intresse för just vår stad under en tid, med eller utan sanningshalt i budskapet. Jägarna sålde också bra, liksom reklam för öl osv. Men vad jag undrar är: Kom konferensdeltagarna fram något seriöst om hur bilden av Norrland kan ändras? Inte då Bennys skojsamma tankar om hur att locka till Skellefteå med vägen ut från samma ställe. Nej, det verkar som om lokalpatriotismen och intresset av att sälja en enskild produkt dominerar.

Visst, fortsätt att berätta om hur bra Umeå, Skellefteå och Polarbröd är, men nu var det ju Norrlandsbilden det skulle handla om. Det är verkligen akut att den ändras med det snaraste. För så illa ställt är det att i landets södra delar tvivlas på att det finns en civilisation norr om Roslagstull. ”Oj, det finns bilar här!” fick jag höra av en tillresande yngling för inte alltför länge sedan. Och seriös nyhetsjournalistik tycks vissa riksbaserade medier inte ens intresserade av vad Norrland beträffar.

Om vi ska ändra Norrlandsbilden krävs en marknadsföring som är inriktad på just det: Bilden. Av. Norrland. Inte en ort, inte öl, inte en idé, utan fokus på att påverka hur människor i en viss målgrupp uppfattar Norrland. I rubriken till Bennys artikel finns inneboende en del av svaret på hur det ska gå till – vi ska börja med oss själva. Vi ska tro på det vi gör. Men sedan krävs ett samlat och seriöst storgrepp av företrädare för hela Norrland. Vi måste tala om vad Norrland verkligen är, skrota myterna och de säljande klichéerna. Berätta att här finns helt vanliga människor som lever helt vanliga liv, lever bra i vanliga fina svenska samhällen och trivs med det. Länk till Bennys krönika

Fredrik i morgonpasset för företagare

Foto: Kicki Fagerlund

 

I det förra blogginlägget om Ålidhems historia kunde ni se Fredrik som tidig skidåkare i pisten på Ålidhem. Han var då ungefär två år.

Idag är Fredrik FÖRTIOtvå – en man i sina bästa år, alltså. Stolta föräldrar kunde i morse se och höra honom berätta om planer på ett kommande centrum för musik i Umeå. I den gamla Vasaskolan ska Scharinskas verksamhet inrymmas tillsammans med musikaffären 4Sound och ett museum för musikinstrumet.  Fina idéer om interaktivitet och aktivitet för deltagare finns även. Någon i publiken jämförde med “Skapande verkstad” för barn och unga. Nästa år ska det vara klart.

Det var många som kom till Äpplet för att äta frukost och ta del av de nya planerna. Och vi fick lyssna till Fredriks sång, assisterad av en  (o?) – förberedd deltagare i publiken.

En fin morgon. Cyklade nöjd tillbaka hem.

Morgonpasset anordnas av Umeå kommuns näringslivsservice.

En bra skrivworkshop

 

Det råder inte brist på kurser i skrivandets konst.

Jag har letat ett bra tag efter något som passar mina behov. För jag vill verkligen bli bättre – på att skriva, alltså. Och nu har jag blivit det, bättre på att skriva, alltså. (Om du som läser tycker annorlunda – det bjuder jag på.)

Tack vare Kersti Björkman och hennes workshop Ordlust i den helg som gick har jag insett att orden finns, idéerna finns. Det är bara att sätta igång. Med hennes resoluta ledning satte vi alla åtta i gruppen verkligen igång.

Bra och enkla övningar som Kersti förstod att hålla i. Inga färdiga recept och inga mallar att gå efter. Bara hjälp att hitta sin inre röst och få den på papper. (Inte så “bara”!)

I skrivböckerna har vi kursdeltagare nu en hoper korta texter som alla skulle kunna bli en novell, eller varför inte mer än så. Tackar så mycket!

www.kerstibjorkman.se

Tunnelbanan bidrar till biltrafik?

Jag är intresserad av debatten om kollektivtrafiken i Sveriges städer. Umeå växer och förr än vi anar kan problemen vara likartade i Umeå som i Stockholm och Göteborg. Skalan är mindre, men geografin kan komma att skapa problem vid utbyggnad även här.

Läser i dagens DN.se om forskning kring samhällsnyttan av utbyggnaden av tunnelbanenätet i Stockholm. Som väntat blir resultatet mycket positivt. Jag blir dock undrande över artikelns vinkling att tunnelbanan bidragit till ökad biltrafik. I mina ögon är detta en skruvad logik. Forskarnas (artikelförfattarens?)  tankegång är följande:  tunnelbanan gjorde det möjligt att bygga längre bort från centrum. Och mera avlägsen bebyggelse skapade en större biltrafik.

Att biltrafiken ökat är säkert riktigt liksom att  antalet personkilometer med bil ökar med avståndet från centrum. Men att lägga “skulden” för detta på tunnelbanan – det kan jag inte gå med på. Till att börja med byggde man där man byggde av många anledningar – även att det gick att bygga vägar att köra bil på. Det var under en tid när man såg mycket positivt på privatbilismen och gynnade den. Så på samma sätt kan man lägga “skulden” för ett avlägset Hässelby på vägbyggen. Dessutom ligger det mycket närmare till hands att skylla ökad bilism, på att människor väljer att åka bil, än på att det finns en tunnelbana.

dn.se