Gunnar Helander i Sundsvalls stadskyrka

Det var någon gång i början av sextiotalet.  Gymnasisterna samlades motvilligt och frågande i Sundsvalls kyrka för att lyssna till prästen Gunnar Helander. Man kan säga att vi vaknade till liv. På ett målande och gripande sätt skildrade han svartas situation i Sydafrika. Vid sidan av Per Wästberg var Helander en av dem som tidigt berättade om apartheid, Sydafrikas system för rasåtskillnad som påminde starkt om USA:s motsvarighet. Många av oss upprördes där i de hårda träbänkarna. Det fanns inte samma avtrubbning inför grymheter som i dag när information och bilder strömmar ständigt. Andra världskriget, Koreakrigets fasor och Förintelsen såg vi som historia. Tanken om den moderna mänsklighetens framåtskridande och en illusion om ondskans avskaffande låg nära till hands. Berättelsen om apartheid öppnade då mångas ögon. Få hade över huvud taget sett en levande svart person – Helanders berättelse gjorde inlevelsen möjlig. Det blev lätt att ta ställning – människor var utsatta för en djup orättvisa, punkt slut!  Intresset vaknade och jag läste sedan bland annat Alan Patons På lösan sand. (Paton, 1959).

 

Sommaren 1963 reste jag i USA. Det var strax  innan mordet på John F Kennedy i Dallas och Martin Luther Kings berömda tal i Washington D.C. Kanske var jag tack vare kunskaper om Sydafrika i viss mån förberedd på den rasism som ännu florerade öppet. Mer om detta en annan gång!

 

Då Gunnar Helanders predikan betydde så mycket är det med stort intresse jag nu långt senare tar del av Håkan Thörns Solidaritetens betydelse (Thörn, 2010). Boken behandlar kampen mot apartheid, inte minst framväxten av en svensk solidaritetsrörelse som skulle komma att växa sej stark och hade  förankring i olika politiska läger. Thörn berättar också om Helander och hans bakgrund. Minnet träder fram, den korta erfarenheten i kyrkan sätts in i ett sammanhang, får ökad betydelse. Helander visar sej ha varit en mera sammansatt personlighet än man då kunde ana. Han var i sin ungdom medlem av Nationalsocialistiska arbetarpartiet, en nazistisk organisation. Senare tog han dock avstånd från rasism i samband med personliga erfarenheter.

 

Litteratur:

 

Paton, A. (1959). På lösan sand. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet P.A. Norstedt & Söner.

Thörn, H. (2010). Solidaritetens betydelse. Falun: Atlas.

En kommentar till “Gunnar Helander i Sundsvalls stadskyrka”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *