Ebba Busch Thor och Stefan Löven till rasande angrepp mot Jimmie Åkesson i stundtals förvirrad partiledardebatt

ebba-ute_580

Är skolans problem att Alliansen ser till att pengar rinner ut till storföretag, eller är det att rödgröna inte bryr sig om att eleverna ska lära sig något? Så karikatyrmässigt skulle en tittare uppfatta att politiker ser på den svenska skolans problem efter att ha sett början på kvällens partiledardebatt. Tyvärr tror jag att många tittare stänger av redan här, förvirrade och distanserade

Siffror som kastades fram och tillbaka.  Satsningar på skolan, försvaret och miljön – omöjligt att fatta för den som inte är direkt insatt i sakfrågorna. Vem riktar sig politikerna till i en sån här debatt? Kan omöjligt vara genomsnittssvensken.

Undantag fanns – plötsligt blev det knivskarpt: När regeringsfrågan kom upp blev Jimmie Åkesson  hårt ansatt.

Stefan Löven angrep honom för hans bakgrundhistoria i ett parti som han kallade både nazistiskt och rasistiskt. Ebba Busch Thor följde rasande upp med anklagelser om järnrör, antisemitiska skämt och uttalanden inom Åkessons parti. Åkesson tappade fattningen och kunde inte försvara sig  med sakargument. Påfallande störd föll han tillbaka på allmänna beklaganden om låg debattnivå, mumlade om enskilda personers misstag. Efter den omgången var Åkesson påfallande tillbakadragen under resten av debatten.

Anna Kinberg Batra  och Stefan Löven utbytte bistra blickar, personkemin mellan dem känns mycket frostig. Det känns efter den här debatten orealiststiskt att Jan Björklunds idé om ett tänkbart framtida samregerande mellan Alliansen och S och skulle vara en framkomlig väg.

Anna Kinberg Batra  sade tydligt att hon inte kan tänka sig en alliansregering med stöd av SD. “Hur de sedan röstar i enskilda frågor kan inte jag rå över”.

 

 

 

Partiledaren – intervju med Jan Björklund

24470 - Jan Björklund

Visst kan det tyckas rätt att, så här i god tid före nästa riksdagsval, passa på att föra en idédiskussion med ledande företrädare för riksdagspartierna. SVT:s Intervjuserie Partiledaren började förra veckan och slutar i morgon med Annie Lööf. Näst sist, Jan Björklund, var den förste att äntligen ta frågorna om partiideologi på seriöst allvar. Hade det varit bättre om Camilla Kvartoft och Anders Holmberg hade sparat de brännande dagsaktualiteterna till sista delen av halvtimmen? De två rutinerade politiska journalisterna har gått på instinkt och fångat upp teman för dagen direkt – vilket sen triggat motsvarande ryggmärgsreflexer hos politiker. Ideologi verkar sedan ha hamnat långt bak i medvetandet.

Den aktuella dagsfrågan var given även denna gång. Vattenfall stänger kärnkraftsreaktorer tidigare än vad som förut angetts. Björklund skyllde nu självklart på skatter och avgifter som belastar verksamheten, trots att Vattenfalls VD Magnus Hall idag i radiointervju lade tonvikten på effekten av de låga energipriserna som huvudorsaken till att Ringhalsreaktorer avvecklas.

Som ovan nämnts visade sedan Jan Björklund ett avslappnat intresse för att reflektera kring Folkpartiet och liberalismen. Han följde upp Katarina Barrlings inledning med en historisk tillbakablick. Tanken att liberalismen “segrat ihjäl sej” uttrycktes inte direkt, men fanns bakomliggande. Och visst är det ett problem för Fp att det från höger till vänster numera ryms större eller mindre inslag av liberala idéer i partiprogrammen.

Camilla Kvartoft gjorde tappra försök att få Björklund att komma ut som renodlad socialliberal i Bengt Westerbergs anda – med klent resultat. Bland annat talades det om skolan. Det fria skolvalet släpper han aldrig men försöker att förena detta med stöd för skolor som det går dåligt för. De ska få mer resurser, bättre lärare som har mer betalt. Låter bra när han säger det. Återstår att se om detta kommer att innebära gigantiska obsklasser, (vet någon idag vad det var en gång?), eller verkligt seriösa satsningar på en bra skola för alla.

Partiledaren – intervju med Kristdemokraternas Ebba Busch Thor

PRESS_MG_0434 2

 

Det är lätt att falla för Ebba Busch Thors avspända och chosefria charm. Många har spått att partiet, åtmnstone tillfälligt kommer att få opinionsmässig framgång då hon nu framträder i offentligheten. Och det är svårt att inte hålla med. Kanske charmades också Camilla Kvartoft då hon i går söndag  intervjuade Kristdemokraternas nyblivna frontperson i SVT:s programserie Partiledaren. Jag är fortfarande upptagen av det psykologiska spelet mellan programledare och intervjuoffer i programmen. I min kommentar till intervjun med Stefan Löfven noterade jag att tonen i samtalet var så mycket mer ödmjuk jämfört med tidigare när Mp:s Åsa Romson grillades. Kanske har Kvartoft fått kritik och tonar ner? Även i förhållande till Busch Thor var det snällare tongångar och kroppsspråk. Inte mig emot, jag ser gärna att politiska samtal förs med vänlighet tillsammans med saklig skärpa.

Men varför denna fokusering på planeringen inför det väntade barnet? Jag har inte hört frågor frågor till manliga partiledare om fördelning och uttag av föräldraförsäkring, trots att åtminsone Jonas Sjöstedt för inte alltör länge sedan blev pappa.

Nu tog föräldraförsäkringen oproportionerligt lång tid av intrevjun. Tid som även borde ägnats åt den superkänsliga frågan om Kristdemokraternas syn på aborter. Känt är att Ebba Busch Thor yttrat sej i frågan på ett sätt som kan föranleda frågor och önskan om förtydligande. Visserligen fick hon frågor i Ekots lördagsintervju och ville inte då förändra den linje som Kristdemokraterna hittills stått för, men i SVT som har så mycket större spridning, borde frågan ha följts upp. Hon kunde också ha fått frågor om vårdpersonals rätt att vägra utföra aborter. Var står hon i detta? Hur motiverar hon sej? Hur ser hon på opinionen inom sitt eget parti?

 

 

 

 

Partiledaren – intervju med Socialdemokraternas Stefan Löfven

Stefan02

Att intervjua en partiledare på en halvtimme innebär urval. Var ska fokus ligga? I de tre partiledareintervjuerna hittills har strategin varit att ta en högaktuell fråga och sedan en av  partiets ideologiskt tunga kärnfrågor. Idag fick Stefan Löfven, intervjuad av Camilla Kvartoft, redogöra för hur han ser på fasansfulla händelserna på Medlehavet där desperata människor dränks av samvetslösa flyktingssmugglare. Löfven var allmänt positiv till att åtminstone överväga humanitära visum – vilka skulle skapa säkrare vägar till Europa – på samma gång som hans uttalanden var till intet förpliktigande.

Jämfört med Kvartofts samtal med Åsa Romson var tonen betyligt mera lågmäld och respektfull i det här samtalet. Oklart varför, men det kändes som om personkemin mellan intervjuare och intervjuad var helt annan. Några påhopp för personliga tillkortakommanden var det inte tal om. Eventuella “båtbottenfärger” i Löfvens privatliv fick vara i fred.

Katarina Barrling lyfte fram Socialdemokraternas reformistiska och samarbetsinriktade tradition i ett historiskt perspektiv.

Kvartoft gjorde ett försök att ifrågasätta den kompromissande socialdemokratin från vänster. Hon lyckades inte rubba Löfven en enda millimeter. Pragmatism är socialdemokatins paradgren och Löfven kunde besvara frågor om skattepoltik, solidaritet, jämikhet och fördelningspolitik på autopilot.

Han fick det att framstå som en självklarhet att det ska finna jobb, bostäder och alla sorts nyttigheter inklusive jämlikhet och solidaritet – om bara allt detta goda får gå i lagom takt och vi slipper allt vad skattesänkningar heter.

 

Partiledaren – intervju med Miljöpartiets Åsa Romson

12498908063_84d21325a2_c

 

I går inleddes programserien Partiledaren i SVT. Miljön var TV-husets entré. Motivering till det?

Har sett hela programmet först idag. På grund av inledande störningar gick det först inte att se de inledande fem minuterna.

Camilla Kvartoft hade tagit på sej skjutjärnsutrusningen. Hon hade föresatt sej att göra en tuff intervju. En strategi var att göra Romson och Mp ansvariga för regeringsbeslut som inneburit att partiet tvingats kompromissa. I sina nya roller som ministrar måste miljöpartister svara för åtgärder som de aldrig annars skulle ha förordat.

Frågorna gällde bland annat eventuell avyttring av Vattenfalls verksamhet i Tyskland. Romson lät förstå att hon avvaktar vilken uppgörelse Vattenfall kommer fram till i förhandlingar med den tyska motparten.

Ett glasklart besked: Byggande av nya kärnkraftsverk kommer miljöpartiet aldrig att medverka till i regeringsställning.

”Nedrustning är ju er politik – hur kunde ni gå med på en försvarsuppgörelse som innebär en ökning av kostnaderna?” Romson duckade frågan bland annat genom visa hur Miljöpartiet tvingat fram en avslutning av vapenavtalet med Saudi-Arabien.

I kommentarerna till de fruktansvärda båtkatastroferna med flyktingar på Medelhavet kunde Romson – i likhet med politiker i allmänhet – inte ge några svar. Hon menade dock att Sverige skulle kunna ge humanitära visa, något som också vissa inom Fp föreslagit.

Bensinskattehöjningen försvarade Åsa Romson framgångsrikt med att framhålla åtgärder för att hela Sverige ska leva. Hon menade att satsningar på landsbygd och glesbygd uppväger att skatten på fossila bränslen stiger.

En bra intervju med raka svar på raka frågor.