Nyfiken på Stefan Löfven

 

Stefan01Foto: Magnus Länje

Funderar över varför intervjun med Stefan Löfven kändes så mycket mer avslappnad än sist med statsminister Fredrik Reinfeldt i stolen mittemot psykoterapeuten Poul Perris. Jag har två alternativa förklaringar. Den första handlar om sättet att intervjua. Poul höll sej mera konsekvent vid det som han är bra på – att prata person, alltså att vara just nyfiken på Stefan Löfven. Den största svagheten med de tidigare samtalen har varit att de  handlat för mycket om politik, även ren dagspolitik. Den avvägning som Perris gjorde idag var bättre.

Min andra tanke: Stefan Löfven tycktes bekväm med situationen. Vi psykologer och psykoterapeuter får lära oss att lyssna efter betydelsebärande situationer och berättelser. Detta som vi med annat ord också kallar narrativ behöver inte alltid vara stort och omfattande – det kan handla om små situationer som är symboliskt mättade. Statsvetarna (minns inte vem av dem) satte med rätta fingret på händelsen i matkön där Löfven minns att han agerade till förmån för en person i underläge.  Det behövdes förmåga att identifiera sej med den orättvist behandlade för att kunna agera som tonåringen Stefan då gjorde. Berättelsen kändes äkta upplevd nu 40 år senare. Det går att dra en parallell till samtassituationen där S-ledaren nu också hade förmågan att för en stund  ta den utsattes position, dvs han kunde vara nöjd med att vara ”klient” utan rädsla att tappa kontroll. Detta därför att han känner att han har också den andra sidan – han kan vända på situationen och betona det aktiva ansvarstagandet – undviker därmed att själv hamna i en tänkbar offersituation. Den säkerhet han känner i samtalet emanerar inifrån, en trygghetsskapande faktor som gör att han har förmågan att gå in i en dialog i gemenskap utan att känna sej hotad.

Sedan är det ingen motsättning mellan detta mer personliga och att det samtidigt passar ett politiskt/retoriskt syfte att lyfta fram matköepisoden eftersom den också kan ses  i förhållande till den socialdemokratiska rörelsen i stort och dess roll i samhället med ett värn för de svaga.