Ebba Busch Thor i Almedalen

Ebba Bush Thor Almedalen

 

Ebba Busch Thor kan sitt tal utantill och liksom Annie Lööf använder hon mycket medvetna gester och kroppsspråk.

Ebba Busch Thor vill framstå som en fredsduva i oskyldigt vitt. Men hennes ord är tuffa gentemot IS. Hon talar om att skicka JAS -plan. Just nu tävlar politiker i Sverige om att vara hårdast i sina uttalanden – påminner litet om inrikespolitiken i USA där det är viktigt att inte framstå som mjuk. ”Sverige är värt att försvara”. (Vem tycker inte det?)

Plötsligt sänker hon rösten och verkar mycket medveten om hur viktigt det är att inte framstå som hård och kall. Nu talar hon om familjevärden, och om ”den svenska modellen” som innebär att vi tar hand om varann i vårt land. Knyter an till en gammal tradition av omsorg och solidaritet.

Publiken tjuter som om de vore indianer i en gammal westernfilm.

Nu står hon plötsligt alldeles stilla, med händerna efter sidan. Rakt upp och ned. Ser skyddlös och utlämnad ut. Till skillnad från andra talare i Almedalen saknar hon barriär mellan sej och publiken. Hon talar ideologiska ord, om trygghet. Den trygga familjen. Hon har sitt barn i publiken. Det känns som om hon vill säga att han är viktigare. Hon är ursinnig när hon säger att Stefan Löfven ska hålla sej undan från familjen. Känns litet som guilt by association. Hon är helt ärlig. Jag ryser litet och tänker en liten stund på Margaret Thatcher. Jag tror verkligen att Ebba Busch Thor skulle kunna bussa stridsplan på sin fiende.