Seger eller död

2018-10-07

Seger eller död

SD-are! Lyss! Valet var nyss

Det gick som det gick – procent vi fick

som var som den var, finns en del kvar

tills vi nått målet. Då tänder vi bålet,

när vi leder landet. Vi vet att vi kan det.

Till dess, här är peppen som motverkar deppen.

Har kunnat skapa på Facebook min drapa.

Segra det ena eller att segna

ned efter döden.

Sålunda löd den, texten jag skrev

som teserna drev

Så har jag skrivit och så har det blivit.

Läsen rubriken i retoriken.

Om ni mina vänner mordlusten känner,

fattar bokstavligt, ta det nu varligt.

Ni PK-eliten vill hänga i stolpar

och sätta i bur. P3, eller hur.

Men ta det nu varligt med allt som är farligt.

Tänk på imagen, låt bli att bli tagen.

När tungan min slinter i retoriska finter

jag menar ej allvar med allt som jag pladdrar,

det är blott väder som munnen min skräder,

om allt i vårt land och annat ibland

som vi inte gillar.

Om sen våra killar, en eller annan,

blir jätteförbannad och gör något dumt

nåt konstigt och skumt mot någon minister

eller feminister, det kan jag ej hjälpa

om nån inte fattar, förståndet är klent.

Det var inte ment om någon blev dängd,

i stolpe upphängd.

Den konsekvensen var alls inte tänkt, men

så kan det gå, om haspen inte är på.

Och samtidigt kan det va’ nyttigt för landet.

Nej oj så jag säger, det är häftiga grejer

orden som slinter i bukter och finter.

Jag står för kulturen och sätter i buren

dem som vi vill när vi kommer till.

Så vänta nu bara en framtid ska vara

ljus, liksom fyren då jag bliver Führern!

Bilden med de knäböjande karolinerna är Gustaf Cederströms Regementets kalk.

Den beledsagade Mattias Karlssons Facebookinlägg.


Partiledaren – intervju med Sverigedemokraternas Mattias Karlsson

0831636664429_192

 

Mattias Karlsson, fortfarande vikarie för Jimmie Åkesson, såg litet trött ut under kvällens utfrågning i SVTs programserie Partiledaren. Kanske tur för honom att Anders Holmberg höll en ton som i jämförelse med Camilla Kvartoft i gårdagens samtal med Åsa Romson gav ett närmast vänligt och behagligt intryck.

Frågor kring den interna striden med företrädarna för ungdomsförbundet inledde intervjun. ”Operation vittvätt” pågår och en del av den dubbelhet som denna aktion innebär framgick under den följande halvtimmen. Som statsvetaren Katarina Barrling påpekade innebär inte glidningen mot värdekonservatism att kopplingen till nationalism försvinner, snarare tvärtom – den blir starkare.

Karlsson fick gott om tid att lägga ut texten i partiets paradgren invandringen.

De många frågorna kring partiets ideologi och mål tydliggjorde hur kluven ledningen inom Sd framstår. Samtidigt som man vill distansera sej från en “elak” och invandrarfientlig bild, stryks främlingsfientligheten medhårs genom att måla upp en bild av ett aggressivt islam. Det hjälper inte hur mycket ledande företrädare tar avstånd från terrordåd, Karlsson måste ändå peka på avarterna. Därefter, när hans framtoning tippar över, smickrar han “många goda och duktiga invandrare”; “Det handlar inte om enskilda indivder” utan om långsiktiga mål. På det här sättet lyckas Mattias Karlsson slå knut både på sej själv och på partiet. Invandringskritiskt – men “inte mot invandrare”.

Inte undra på att Karlsson, som sagt, verkade pressad och trött mot slutet. Det gäller att hålla ihop benen, så att inte puckarna slinker in den vägen.

SD är rasistiskt

Stiftelsen Expo har gett ut en vitbok som enligt beskrivningen ”Hjälper Sverigedemokraterna på traven och lyfter fram rasismen, hatet och våldet partiet vill att vi ska glömma”.

Med anledning av vitboken debatterade Expos chefredaktör Daniel Poohl med SD:s Mattias Karlsson i dagens P1-morgon. Karlsson invände att Sverigedemokraterna inte är ett rasistiskt parti. Han menade att det aldrig har funnit någon öppen rasism i SD:s åsiktsdokument, även om han erkänner att det har funnit problematiska och avskyvärda inslag i partiets historia. Han vill inte gå med på att partiet är rasistiskt idag. Så vad definierar partiet idag? Är partiet rasistiskt? Karlsson: ”Att prata om kulturer, att inte ett samhälle fungerar optimalt om det finns stora grupper som inte delar samma kultur och samma värderingar, för mej är inte det rasism”. Mattias Karlsson vill begränsa ordet rasism till en mera synlig form som grundas på ”människors hudfärg”.

Här blir det viktigt med orden. Vad är rasism? Det finns en utmärkt artikel på Wikipedia som visar hur begreppet rasism idag används på ett vidare sätt än i den ursprungliga biologiska betydelsen. Det är relevant att fortsätta att tala om rasism även om detta syftar på fördomar och diskriminering mot kulturella, religiösa eller etniska grupper. Detta därför att sådana föreställningar bäddar för en syn på på vissa människor som mindre värda eller oönskade i vårt samhälle.

För att förstå hur rasism fungerar idag är det viktigt att förstå rasifiering som handlar om ”hur människor ses som stereotyper utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung”. (Citerat ur Wikipedia.). En enskild person kan alltså inte vara ”rasifierad”, som det felaktigt ibland sägs. Rasifiering beskriver en process i samhället, aldrig en människa. Du blir alltså inte en stereotyp – stereotypen finns bara i huvudet på den som har den!

En något annan synvinkel som också debatteras i dagarna: Rasism är inte bara en tanke eller åsikt utan också en fråga om handlingsberedskap. Därför är det problematiskt att utgå enbart från enkätfrågor för att bedöma om rasismen ökar eller minskar. Jag har kommenterat detta mera utförligt tidigare, med utgångspunkt från en ledare av Nabila Abdul Fattah i dagens ETC.

Marcus Priftis skriver också i Aftonbladet debatt om att rasismen inte går att fånga i enkäter.