Ebba Busch Thor och Stefan Löven till rasande angrepp mot Jimmie Åkesson i stundtals förvirrad partiledardebatt

ebba-ute_580

Är skolans problem att Alliansen ser till att pengar rinner ut till storföretag, eller är det att rödgröna inte bryr sig om att eleverna ska lära sig något? Så karikatyrmässigt skulle en tittare uppfatta att politiker ser på den svenska skolans problem efter att ha sett början på kvällens partiledardebatt. Tyvärr tror jag att många tittare stänger av redan här, förvirrade och distanserade

Siffror som kastades fram och tillbaka.  Satsningar på skolan, försvaret och miljön – omöjligt att fatta för den som inte är direkt insatt i sakfrågorna. Vem riktar sig politikerna till i en sån här debatt? Kan omöjligt vara genomsnittssvensken.

Undantag fanns – plötsligt blev det knivskarpt: När regeringsfrågan kom upp blev Jimmie Åkesson  hårt ansatt.

Stefan Löven angrep honom för hans bakgrundhistoria i ett parti som han kallade både nazistiskt och rasistiskt. Ebba Busch Thor följde rasande upp med anklagelser om järnrör, antisemitiska skämt och uttalanden inom Åkessons parti. Åkesson tappade fattningen och kunde inte försvara sig  med sakargument. Påfallande störd föll han tillbaka på allmänna beklaganden om låg debattnivå, mumlade om enskilda personers misstag. Efter den omgången var Åkesson påfallande tillbakadragen under resten av debatten.

Anna Kinberg Batra  och Stefan Löven utbytte bistra blickar, personkemin mellan dem känns mycket frostig. Det känns efter den här debatten orealiststiskt att Jan Björklunds idé om ett tänkbart framtida samregerande mellan Alliansen och S och skulle vara en framkomlig väg.

Anna Kinberg Batra  sade tydligt att hon inte kan tänka sig en alliansregering med stöd av SD. “Hur de sedan röstar i enskilda frågor kan inte jag rå över”.

 

 

 

Försvar för Romsons uttalande om Medelhavet och Auschwitz

a21290cd57f30742_200x200ar

Judar, romer och funktionshindrade mördades av nazister i dödslägren under det andra världskriget. I gårdagens partiledardebatt gjorde Åsa Romson, miljöpartist och minister i den nuvarande regeringen, en jämförelse mellan ett av dessa läger, Auschwitz, och skeendet i Medelhavet där nu flyktingar drunknar i tusentals.

Romson har med rätta kritiserats för den haltande jämförelsen och bett om ursäkt för den, om än i ordalag som även de kan kritiseras. Uttalandet var ogenomtänkt. Kritiken har framförallt handlat om skalan – miljoner – eller tusental.

Till hennes försvar kan sägas att hon pekar på sanningen att, liksom i dödslägren, handlar dagens tragiska flyktingöden om beräknat  massmord. Människor lämnas att dö, dumpas i havet. De misshandlas, mördas, våldtas !

Vi i Europa har ansvar att se det som sker och handla etiskt. Sverige – och de allierade –  blundade för vad som skedde under Hitlers framfart i det egna landet och i öst.  På samma sätt vill nu EU väja för det som sker med flyktingar från bland annat Libyen. Det går inte att frigöra sej från känslan att de fruktansvärda bilderna från havet passar vissa motståndare till flyktingmottagande. Som avskräckning för dem som vill fly.

Kanske  kan ilskan mot Romson ha att göra med att hennes jämförelse kräver ansvar att se, något vi avvisar med harm och indignation. Romson får klä skott för rädslan. För det vi vill hålla ifrån oss, från vår gräns.