Seger eller död

2018-10-07

Seger eller död

SD-are! Lyss! Valet var nyss

Det gick som det gick – procent vi fick

som var som den var, finns en del kvar

tills vi nått målet. Då tänder vi bålet,

när vi leder landet. Vi vet att vi kan det.

Till dess, här är peppen som motverkar deppen.

Har kunnat skapa på Facebook min drapa.

Segra det ena eller att segna

ned efter döden.

Sålunda löd den, texten jag skrev

som teserna drev

Så har jag skrivit och så har det blivit.

Läsen rubriken i retoriken.

Om ni mina vänner mordlusten känner,

fattar bokstavligt, ta det nu varligt.

Ni PK-eliten vill hänga i stolpar

och sätta i bur. P3, eller hur.

Men ta det nu varligt med allt som är farligt.

Tänk på imagen, låt bli att bli tagen.

När tungan min slinter i retoriska finter

jag menar ej allvar med allt som jag pladdrar,

det är blott väder som munnen min skräder,

om allt i vårt land och annat ibland

som vi inte gillar.

Om sen våra killar, en eller annan,

blir jätteförbannad och gör något dumt

nåt konstigt och skumt mot någon minister

eller feminister, det kan jag ej hjälpa

om nån inte fattar, förståndet är klent.

Det var inte ment om någon blev dängd,

i stolpe upphängd.

Den konsekvensen var alls inte tänkt, men

så kan det gå, om haspen inte är på.

Och samtidigt kan det va’ nyttigt för landet.

Nej oj så jag säger, det är häftiga grejer

orden som slinter i bukter och finter.

Jag står för kulturen och sätter i buren

dem som vi vill när vi kommer till.

Så vänta nu bara en framtid ska vara

ljus, liksom fyren då jag bliver Führern!

Bilden med de knäböjande karolinerna är Gustaf Cederströms Regementets kalk.

Den beledsagade Mattias Karlssons Facebookinlägg.


Sverigdemokraternas kulturkanon

2018-06-11

Sverigedemokraterna vill arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon.

SD vill också att man ska bli godkänd på ett kulturkanontest innan man kan bli svensk medborgare. Dessutom på hemsidan:

” ….Denna nordiska kulturgemenskap är något som Sverigedemokraterna vill bejaka och bygga vidare på.”

Det är nu i en tänkt, inte allt för avlägsen, framtid och SD regerar i SverigeNorden tillsammans med bröder och systrar i de nordiska länderna. Stöd har de bland annat av KD. Muhammed ansöker om svenskt/nordiskt medborgarskap och genomgår muntligt litteraturdelen i det nyinrättade SverigeNordiska Kulturkanontestet.

Fråga: Nämn en svensk Nobelpristagare i litteratur.

Svar: Nelly Sachs

Fel. Hon var tyska. Noll poäng.

Fråga: Vilken var Sveriges mest betydande författare vid slutet av 1800-talet?

Svar: August Strindberg.

Fel. Strindberg drog Sveriges och Nordens ära i smutsen. Skall vara Verner von Heidenstam. Noll poäng.

Fråga: Vilken var Norges mest betydande författare under hela 1900-talet.

Svar: Sigrid Undset.

Fel: Ska vara Knut Hamsun. Han svek inte och flydde som Undset gjorde när Tyskland regerade i Norge. Noll poäng.

Fråga: Vad är Erik Axel Karlfeldt känd för?

Svar: Troligen hade han nazisympatier.

Fel: Ska vara nationalromantisk diktning. 1904 invald i Svenska Akademien. Noll poäng.

Fråga: Nämn någon svensk Nobelpristagare som har kallats ”judedräng”, utan att vara jude.’

Svar: Pär Lagerkvist

Rätt: En poäng

Fråga: Varför borde inte islänningen Haldor Kiljan Laxness ha fått Nobelpriset?

Svar: Vet inte.

För att han var världsmedborgare och stalinist (ett tag i alla fall). Noll poäng.

Fråga: Nämn någon dansk Nobelpristagare i litteratur.

Svar: Ingen aning.

Till ex Karl Gjellerup. Men lika bra det, han var ändå en flummare som ingen har läst. Noll poäng.

Fråga: Vad heter den ende finska Nobelpristagaren i litteratur?

Svar: Vet inte.

Frans Eemil Sillanpää. Ännu en kulturliberal. Fy. Noll poäng.

Fråga: Vilken svensk författare borde fått Nobelpriset vid det här laget?

Svar: Astrid Lindgren

Fel, ska vara Ulf Lundell. Noll poäng. Uffe, Uffe!

Fråga: Vem har skrivit Gösta Berlings saga?

Svar: Vet inte

Noll poäng på den frågan. Det var Selma Lagerlöf. (Testaren kunde inte heller.)

Sista frågan: Varför borde Selma Lagerlöf inte ha fått Nobelpriset?

Svar: Vet inte det heller.

För att hon var liberal. Noll poäng.

Dags att summera. Muhammed fick bara en poäng av elva möjliga på den här delen av SverigeNordiska Kulturkanontestet. Men än är det inte kört. Med litet tur och skicklighet kan han hämta in en del på hårdrocksdelen som nu följer.

Jimmie Åkesson i Almedalen

Jimmie Åkesson Almedalen

 

I sitt tal i Almedalen i kväll tilltalar en kaxig  Jimmie Åkesson publiken “Sverigevänner!” Och senare “Sverigevänner och Almedalsbesökare”. Nu vet vi ju att Sverigevänner är ett kodord för Sd:s partisympatisörer och alla som inte tilhör den skaran är då underförstått inte “vänner av Sverige”. Okej.

Nåja, jag ska inte gnälla och märka ord.  Det finns annat att ta fasta på med relevans för demokratins psykologi. Jimmie Åkesson dolde inte sin stolthet över partiets framgångar i opinioner på senare tid. Han närmast pöste över gav ett segerrusigt intryck. Lite macho över honom.

Skickligt fångade han upp U21-landslagets framgångar och fick med sej publiken i en rungande snålskjuts. Som den försäljare han liknade lyckades han få alla att ropa “jaa” flera gånger. Finns det bättre början för den som vill sälja in ett budskap?

Efter inledande militanta tongångar som eldade  mot IS-krigare gick Åkesson över till den privata sfären. Han är emot öronmärkta pappamånader. Han verkar anse att det inte är bra för barnen att pappor i större utsträckning tar ansvar för sina barn. Istället vill han att familjerna ska fortsätta som förut med mammorna som huvudansvariga och tog överhuvudtaget inte upp frågan om det kan finnas skäl att sätta tryck på arbetsgivare i den här frågan.

I ett försök att flirta med kvinnliga väljare utlovade han en miljard till barnen. Han talade sej varm för barnen och radade upp politikåtgärder som skulle se till deras bästa – som han utgick från att han visste vad det är. Sedan menade han  att politiker inte skall lägga sej i hur familjerna vill ha det med sina barn, (?) men pengar skulle i alla fall strös ut över väl utvalda politikområden, alla med bra symbolvärde. Jan Björklund kunde inte ha gjort det bättre.  Och att Stefan Löfven ska hålla sej utanför familjerna – som om han vore en fridsstörare i hemmet  – den varningen delade han ut i likhet med den andra småbarnsföräldern Ebba Busch – Thor som talade igår. Flirt med Kd i många avseenden! Retoriken att utmåla socialister som ett personligt hot emot människors privatliv känns igen från vissa valaffischer trån tjugo- och trettiotalen.

Till slut visste Jimmie inte till sej i kalsongerna hur stor han ville vara. Avslutade med:  “Vi ska bli största partiet”.

Det känns som om Jimmie Åkesson går på högvarv just nu. Har han markkontakt? Var ska detta sluta?

Efter valet: Inga bortförklaringar nu!

 

_432127

“Vi människor söker befria oss från kognitiv dissonans, dvs upplevda mångtydigheter och motsägelser i våra uppfattningar om saker och ting. Av den anledningen läser vi böcker och tidningar och umgås helst med personer som har samma synsätt och åsikter som vi själva.” (Citat ur Psykologilexikon på Psykologiguiden.) Ett av de mest kända exemplen på kognitiv dissonans är fabeln om räven som lämnade druvorna som han inte nådde med orden “de är sura”. Räven såg hellre att han inte ville ha druvorna, än erkände att han inte kunde nå dem. Idag kommer inga svenska riksdagspartier att ensamma nå sina mål. Det kommer att krävas klart och fritt tänkande. Det finns inte plats för det gamla och invanda och framförallt måste ansvariga, med Löven i spetsen, sätta sej över prestige och konservatism. Nuet kräver fräscha idéer och  lösningar – enda sättet att undvika att Sd får igenom en flyktingfientlig politik. Jag tror och hoppas att Stefan Löven kan det.

En viktig fråga om nazismen i Sverige och Tyskland

17-1105054859

I veckoupplagan av ETC #7, daterad 7 juni, frågar Anders Lindström ”… när skulle demokratin kunna sätta en gräns, hit men inte längre..” Han inleder med en historisk tillbakablick ”När i tid och hur skulle till exempel nazismens framväxt i Europa på 30-talet kunnat stoppas demokratiskt?”

Johan Ehrenberg svarar med att påminna om hur nazismen i Tyskland blev möjlig bland annat på grund av vänsterns splittring, men också på grund av borgerligt stöd. Han skriver också att samma utveckling idag inte är möjlig på grund av att ”de lösningar som de bruna partierna föreslår står i direkt motsättning till de behov ett globalt kapital har idag.”

Jag gissar att Ehrenberg syftar på behovet av rörlighet över gränser för att säkra tillgång till arbetskraft med låga krav. Detta gör inte mej det minsta trygg. Om Ehrenberg har rätt skulle konservativt och nyliberalt motstånd mot högerextremism vara beroende av krass ekonomi mer än grundmurad ideologisk övertygelse. Är Reinfeldt beredd att rucka på sitt hårdnackade motstånd mot SD och annan rasism, om han får signaler om att det inte längre skulle tjäna Sverige, näringslivet och tillväxten? Jag hoppas inte.

Johan Ehrenberg pekar på det motstånd som krävs i form av massdemonstrationer , men också inom förvaltning och public service: ”Det är självklart att det inte finns någon anledning för skolor eller andra demokratiskt styrda institutioner att ge dem plats.” Om jag läser rätt, syftar krönikören Ehrenberg här på ”den nya nazismen”. Bra, men vad beträffar SD är han mera diffus. Han ser dem som en bakåtsträvande grupp, tio procent, som bygger på invandrarhat och den nationalism ”som alltid funnits i de andra partierna.” Frågan om de skall dras över samma kam som övriga extremister, eller betraktas som rumsrena lämnas öppen.

Det vore olyckligt om SD:s nuvarande status som riksdagsparti, EU-parti, och deras ”whitewashing” skulle leda till att vi slutar peka ut dem som en fara för demokratin. Formellt ska de accepteras, men det är allt. Inget mer. Vi fortsätter att vända ryggen. Markera mot SD.