Retorik från de gamla vanliga partierna största risken

Andrea_Bohman

  Andrea Bohman forskar vid Sociologiska institutionen på Umeå universitet. Hon har nyligen publicerat en avhandling om attityder till invandrare. Bland annat undersöker hon hur hur inställningen till invandrare påverkas av den politiska retoriken. Avhandlingen har titeln: Anti-immigrant attitudes in context: The role of rhetoric, religion and political representation. Den häntar sitt material från intervjuundersökningen European Social Survey 2002-2012 som bedrivits vartannat år sedan 2001. Andrea Bohman visar, inte förvånande, att den politiska retoriken kan uppamma och skapa  främlingsfientliga och invandrarhatiska attityder i samhället. Men det är inte som man skulle kunna tro, extrema högerpartier som har störst påverkan, utan de etablerade partierna genom att framföra negativa åsikter om invandrare och invandring. Jag ser den viktigaste lärdomen av Andrea Bohmans avhandling som en varning till våra etablerade riksdagspartier: Fall inte i fällan att smeka rasistiska idéer medhårs för att vinna väljare från ytterlighetspartier. Effekten blir en förstärkning av fördomar och negativa attityder vilket istället stärker ytterligheterna.

Ålidhems historia

I

går på det fina Ålidhemsbiblioteket berättade Rolf Hugosson, Centrum för regional utveckling  om Umeå universitets historia och utveckling från 1970-talet och framåt inbegripet stadsdelen Ålidhems framväxt. Medarrangör var  Vuxenskolan.

Visste du att Ålidhem och Mariehem på femtiotalet istället var tänkta som bostadsområden som skulle förläggas till gamla K4-fältet och I20-skogen? Staten höll emot och Umeås kommunpolitiker fick lov att hitta andra lösningar.

Och visste du att Tage Erlander – dåvarande statsministern – var rätt så less  på Gösta Skoglund som ständigt talade  om vad som behövde byggas i Umeå? I sina memoarer citerar Erlander ur dagboken en dag 1960: “Skoglund var in hit igen och tjatade om Umeå, men jag var kallsinnig som vanligt”. 1962 gav Erlander upp.

Rolf Hugossons timmeslånga föredrag gav nya spännande insikter och väckte gamla minnen till liv. Bland annat striden om “Dungen”, om bakgrunden till Ålidhems arkitektur och stadsarkitekt Hans Åkerlinds smarta manövrer samt  om värmeverkets tillkomsthistoria. Och mycket annat.

På bilden: Fredrik på skidutflykt vid det nybyggda värmeverket där han föddes och bodde strax intill. Året är cirka 1972. Bakom syns Margareta och Leif Melin med nyfödde Andreas i Segebadenpulka.

Håll ögonen på bibliotekets hemsida för nya spännande föredrag i Sagohörnan.